Färre timmar i förskole-klassen

- lärarna oroliga över att elevernas kunskapsnivå kommer att sjunka

SANDVIKEN
Efter ett tjänstemannabeslut så kommer höstens sexåringar bara att få tre timmar per dag i förskoleklassen. I ett brev till grundskolechefen ifrågasätter nu lärarna på Murgårdsskolan beslutet.
– Man talar bara om den ekonomiska aspekten, men vi är oroliga över den pedagogiska, säger läraren Gunilla Larsson.

I dag tillbringar Murgårdsskolans sexåringar sex timmar per dag i förskoleklassen, till hösten kommer de bara att få tre timmar per dag. Detta är ett tjänstemannabeslut som kommer att gälla hela Sandvikens kommun och ett beslut som innebär att kommunen från och med hösten inte erbjuder mer än den så kallade garantitiden i förskoleklass, det vill säga lägstanivån 15 timmar per vecka. I dagsläget erbjuder olika skolor i Sandviken olika antal timmar i förskoleklass och enligt grundskolechefen Lars Walter ser man "ett behov av att göra det mer likvärdigt för alla föräldrar, oavsett var de bor".
”Det kommer att bli en enorm skillnad"
Men att tiden i förskoleklassen nu hamnar på lägstanivån tre timmar per dag ställer sig lärarna på Murgårdsskolan starkt kritiska till. I ett brev till Lars Walter ifrågasätter de detta och varför man väljer att spara på "det som gör nytta längre upp i åldrarna".
– Vi känner oss helt tagna på sängen och för våra förskolelärare blir det en enorm skillnad eftersom tiden med eleverna halveras, säger läraren Gunilla Larsson som delar sin oro med kollegorna på Murgårdsskolan.
– Ta till exempel de elever vi har med invandrarbakgrund, de behöver väldigt mycket språkstimulans och med hälften så lite tid i förskoleklassen kommer inga barn, oavsett bakgrund, att ha likvärdiga kunskaper i läsning och liknande som de har i dag.
Det sociala får stryka på foten
Gunilla menar att det inte bara är de skolförberedande inslagen som får stryka på foten, utan även det sociala.
– Har man föräldrar som är hemma så får man till exempel inte äta lunch med sina klasskompisar och fröknar, för då är redan skoldagen slut. Och ta bara en sådan sak som när barnen klär på sig på vintern, det tar ungefär en kvart för lärarna att få ut hela klassen på skolgården, det är mycket tid som försvinner av de där tre, förklarar Gunilla och fortsätter:
– Tiden i förskoleklass ska användas till mycket, till exempel natur och teknik, social och
emotionell träning, idrott, matematik och språkträning. Dessutom ska barnen enligt
styrdokumenten ha lek i sin vistelse i förskoleklass. Många barn kräver individuellt
anpassade åtgärder som också ska rymmas inom tidsramen.
"Förstår att man vill göra det likvärdigt"
Gunilla Larsson tar Hofors kommun som ett exempel. Där har man också generaliserat tiden, men till fyra timmar per dag i förskoleklassen.
– Vi tycker att det här är ett fult sätt att spara in pengar. Det naggas och naggas från skolan hela tiden. Och så frågar vi oss hur det här kan vara ett tjänstemannabeslut. Politikerna borde ha fått säga sitt.
Kunskapsnämndens ordförande Ann-Catrin Brockman förklarar att frågan inte varit uppe i nämnden.
– Nej, det är en fråga för grundskolechefen. Det är han som beslutar om personal och liknande, inte vi politiker. Däremot kan jag förstå att man vill göra det likvärdigt i hela kommunen så att inte en del föräldrar behöver betala för mer tid på fritids än andra. Dessutom så är det tajt ekonomiskt just nu.
"Jag förstår att lärarna reagerar"
I ett skrivet svar till lärarna på Murgårdsskolan ger Lars Walter sin syn på generaliseringen. Bland annat skriver han att "de beslutade förändringarna syftar till att tydliggöra uppdrag och förutsättningar" något som i praktiken betyder att förskoleklassen och fritidsverksamheten måste se över vad som hör till vilken verksamhet.
– Jag förstår att lärarna reagerar, det är en naturlig reaktion i förändring. Men vi klarar inte att erbjuda fler timmar än det här, säger Lars Walter.
– Dessutom så har det varit en bristande likvärdighet mellan olika skolor och vi måste göra det mer lika. Att det blev just tre timmar per dag var en avvägning som jag måste göra utefter de ekonomiska förutsättningar som finns. Man får hitta andra och nya sätt att arbeta och hjälpas åt.
Lars Walter menar att förändringen inte är så stor på de flesta av kommunens förskolor, och att det skulle komma att handla om till exempel sämre språkutveckling hos invandrarelever tror han inte:
– Det finns många sätt att få språklig stimulans och de flesta av våra elever har fritidsverksamhet. Är det däremot elever som visar sig få problem eller liknande så ingår det i vårt uppdrag att göra individuella planer för dem.
Linda Skiöldhamre Pihl
linda@annonsbladet.se