Kraftigt sämre betyg för
Sandvikens niondeklassare

SANDVIKEN
Sandvikens niondeklassare fortsätter att ligga under rikssnittet när det gäller betyg och behörighet till gymnasiet.
Av färsk statisk från Skolverket framgår att Sandvikens avgångsklasser våren 2010 nådde resultat som var sämre än någon gång tidigare i kommunen under 2000-talet. Och skillnaden mot genomsnittet i landet ökade kraftigt.

I vårens avgångsklasser i Sandviken blev var femte elev inte behörig att söka till nationella gymnasieprogram. Det är inte bara det största antalet obehöriga elever i kommunen under 2000-talet utan också den kraftigaste försämringen. Även betygen försämrades rejält, det så kallade meritvärdet sjönk med nästan tio enheter och är nu lägre än på mer än tio år.
De nya siffrorna från Skolverket föranleder dock inga akuta åtgärder från Kunskapskontoret i Sandviken, berättar grundskolechefen Lars Walter.
Ingen överraskning
- Skolverkets statistik är ingen uppmuntrande läsning, men den bekräftar vår bild av verksamheten. Vi har redan ett antal åtgärder igång, åtgärder som vi är övertygade om kommer att ge effekt på lång sikt. Vi arbetar förstås också med kortsiktiga insatser, men något löfte om förbättringar redan till nästa år går inte att ge. Det är många faktorer som spelar in för resultatet, särskilt i en mindre kommun där elevunderlaget är relativt litet, menar Lars Walter.
Bland de redan vidtagna åtgärder som Lars Walter nämner finns förstärkta nätverk och regelbundna träffar för rektorer och för lärare ämnesvis. Man arbetar också med att i ännu högre grad än tidigare ta till sig forskningsresultat och att analysera goda exempel från andra kommuner. Och alternativa lärverktyg får mer och mer utrymme där sådant behov finns.
Datorer ger motivation
- Likaså tror jag mycket på kommunens satsning på datorer till alla elever. Att ha tillgång till en egen dator bidrar till att höja många elevers studiemotivation och arbetsglädje.
- Men allt det här räcker inte. Vi måste arbeta ännu mer med kompetenshöjning, inte minst bland rektorerna. Det är ju ute i de enskilda skolorna man kan identifiera och hjälpa de elever som har problem. Och det är i skolorna man vet hur de egna resurserna ska användas för att ge bäst effekt; i en skola handlar det kanske om att ge mer stöd i matematik, i en annan i svenska.
Viktigt arbete i förskolan
Hur länge det kan dröja innan det långsiktiga arbetet börjar ge synliga resultat, vill Lars Walter inte spekulera allt för mycket om. Men han säger att det inte bara handlar om "åtgärder" utan också om en ökad medvetenhet genom hela grundskolan, och att det handlar om ansvar både bland lärare, elever och föräldrar.
- Numera vet man att barn kan tillgodogöra sig goda grundkunskaper i både matematik och läsning redan i förskolan. Det är grunder som de sedan har nytta av genom hela skolan. Men de insatser vi gör idag i förskolan syns ju inte i avgångsbetyg förrän om ganska många år, konstaterar Lars Walter.
Lennart Lindström
lennart@annonsbladet.se