Var femte elev skolkar
– men nu är hjälpen på väg

SANDVIKEN
Sandvikens skolor har stora problem med olovlig frånvaro. Enligt ny statistik är var femte elev i nian borta olovligt mer än tio procent av studie-tiden. Och nästan var tionde är borta dubbelt så mycket eller mer. Men nu startar ett unikt projekt som initiativtagarna tror ska kunna förändra situationen. Det handlar om samarbete.

- Vi har lyckats få till ett samarbete som har hållit hela vägen in i genomförandet. Och det brukar inte hända så ofta när många olika parter är inblandade, oavsett hur goda intentioner man har från början, konstaterar Murgårdsskolans högstadierektor Lena Haglund.
I förra veckan presenterade hon tillsammans med representanter för Brottsförebyggarna, barn- och ungdomspsykiatrin, skolhälsovården, primärvården, socialtjänsten samt individ- och familjeomsorgen det nya projektet.
Tanken är att samarbetet ska leda till att åtgärder mot skolk sker snabbare och på ett sätt som ger bättre effekt. När skolan slår larm finns från och med nu en fungerande kedja som gör att ärenden hamnar rätt från början och därmed skyndas på.
Skolkare tappar två år
– Tiden är viktig. Kraven på eleverna i skolan växer hela tiden och den som halkar efter får allt svårare att komma ikapp. Forskning visat att den som skolkat regelbundet ofta är ett par år efter jämnåriga när det gäller kunskaper i viktiga ämnen, menar Lena Haglund.
En undersökning gjord förra året visar att av Sandvikens 856 elever i nian hade nästan 200 allvarliga frånvaroproblem.
– Det är hemska siffror. Men det bör tilläggas att Sandviken inte sticker ut i jämförelse med andra kommuner, inte på annat sätt än att vi har startat det här unika projektet och sett till att det blir verklighet.
Inte bara hemproblem
Den traditionella bilden av skolkets bakgrund är problem hemma.
– Men det är viktigt att betona att det finns väldigt många olika skäl och att frånvaron ser olika ut, menar Lena Brodin från Brottsförebyggarna som är en av projektets initiativtagare.
-Psykiska problem exempelvis kan vara en orsak, menade Camilla Hansson från barn- och ungdomspsykiatrin.
Mobbning, studiesvårigheter, trötthet och problem i hemmet var andra orsaker som nämndes vid informationsmötet.
Frånvaron ser ut på olika sätt också. En relativt stor grupp skolkare är faktiskt i skolan, men deltar inte i lektionerna. Andra är hemma eller ute på stan. Gemensamt för alla är att möjligheterna att komma tillrätta med problemen är ganska stora, om hjälpen sätts in i tid och "diagnosen" är riktig.
Nya umgängesvanor
Hur kan hjälpen se ut, utanför de mer traditionella områdena?
– Ett inte helt ovanligt problem är att ungdomarna vänder på dygnet. De sitter hemma vid datorn sent på kvällarna, ibland hela nätterna. Självklart har man svårt att orka komma till skolan då, menade Lena Haglund och Lena Brodin.
De nya sociala medierna har också gjort det möjligt för ungdomar att umgås på ett annat sätt. Även den som inte gillade skolan gick dit i högre utsträckning förr därför att det var där man träffade kompisar. Riktigt så är det ju inte längre, menar kollegerna i samarbetsgruppen.
– Många föräldrar oroas av barnens beteende men orkar inte stå emot och dra ur sladden eller ställa undan datorn. Även där kan vi vara ett stöd på olika sätt, som samtalspartners eller på andra vägar.
Lennart Lindström
lennart@annonsbladet.se